Ur "Ortnamn i Bohuslän" av Roger Wadström

   Förklaring av namnet Rellen

   Namn på-vin är ursprungligen ägo- naturnamn, som övergått till att beteckna bosättning. Betydelsen av -vin(i) brukar anges som 'äng, betesmark, bete' och anses vittna om boskapsskötselns betydelse vid den tid namnet tillkom. De äldsta torde gå tillbaka till 500-talet, de yngsta till ca 1000 e. Kr. Genom ljudutvecklingen har -vin reducerats mer eller mindre till -(e)n, -e, -(e)ne, och stundom har dessa namn anslutit sig till namn på inge. De är där för ofta svåra att känna igen. Namnen på-vin har utpräglad västlig spridning i nordiska språk.  I Bohuslän finns 13 säkra -vinnamn. Flera av dessa namn finns i Skee socken. Rellen (a Rollini 1391), Rellend 1554) är ett äldre *Rallu-vin, där  förleden är ett ånamn *Ralla, vilket kan sammanställas med norsk dialekt ralla 'prata mycket, skvallra, sladdra’, betydelser som man ofta möter i namn på vattendrag.

*=Konstruerat namn

                 Ur "Wette härad" av Gösta Framme

   Fjärdingsindelningen möter vi i domböckernas protokoll från 1660 och framåt. Vid val av nämdemän tycks regeln varit: fyra från Skee och två från småsocknarna.

 Den äldsta bevarade domboken, från 1660, räknar upp följande lagrättsmän (nämdemän)  i Wette härad: Olof i Liveröd (Skee), Engelbrekt i Nöddö (Tjärnö), Jakob i Rellen (Skee), Anund i Ejgst (Skee), Torgier i Hälle (Lommeland) och Jörgen i Torgonö (Tjärnö). Beaktar man, att Engelbrekt i Nöddö var son till Jon i Kollekind och alltså skeebo tidigare, stämmer de fyra skeenämdmännen väl överens med den fjärdingsindelning, som skall göras längre fram i kapitlet: Olof i Liveröd för Masslebergsfjärdingen, Engelbrekt i Nöddö/Kollekind för Getefjärdingen, Jakob i Rellen för Rellefjärdingen och Anund i Ejgst för Stensfjärdingen.  Eftersom nämdemannasysslan i flera fall "gick i arv" från far till son eller svärson, och "arvtagarna" genom giftermål eller gårdsköp flyttade inom häradet kom fjärdingsindelningen inte alltid att stämma beträffande nämdemännen. Nämdemännen har haft vissa uppgifter inom sitt område, sin fjärding. De skulle bl.a. stämma till ting, bär a upp vissa avgifter  t.ex. för tingshusets underhåll, och kalla till uppbördsmöten, mantalsskrivningar och vägarbeten. 

Rellefjärdingen bestod av: Berge, Blåskog, Folkestad, Gudebo, Östra Hede, Hogen, Södra Hålt, Håve, Hämmen, Lien, Mörkebacka, Nösteröd, Oxtorp, Prästtorp, Rellen, Salen, Skärje, Strängen, Valex, Välle, Stora Åseröd och Äng. På annat ställe har redan sagts, att fjärdingsinstutionen är mycket gammal och troligen skapats under sen medeltid. Det är därför naturligt, att gårdar som gett namn åt fjärdingarna har hög ålder, bär ålderdomliga namn och ligger centralt i sin bygd. Detta gäller Stene, Massleberg och Rellen. Getefjärdingen är  osäker.

    Åren 1670-1672 är de stora häxprocessernas tid i Bohuslän.  I Vette härad hålls rättegångar 1671, vilka slutar med fällande domar och avrättningar i början av 1672. Den 14 september 1671 hålls ting i Hede Tanums socken. Då rannsakas "över några för trolldom beryktade personer". Domare är häradshövding Gustaf Farther; som kronans befallningsman tjänstgör Raatke Seth. Nämnden består av sex nämdemän från Tanums härad och lika många från Vette härad. De senare är Engelbrekt i Nöddö, Jakob i Rellen, Anund i Ejgst, Torger i Hälle, Jörgen i Torgonö och Lytter i Össby. Det långa rättegångsprotokollet omfattar 22 tättskrivna sidor.

    Av de anklagade är sex från Skee socken, en från Hogdal och en från Näsinge, samtliga kvinnor. Från Skee kommer Marit Anundsdotter i Högstad och hennes piga Gunnil Toresdotter, vidare Gertrud i Kitteröd (dotter till Marit i Ytten, nedan), Marit i Jörlov, Inga i Lindalen (under Håve) och Rönno i Tittås (under Stora Rogstad). Berta vid Vagnareberget (dotter till True där städse) bor i Hogdal, medan Marit Arnesdotter (Larses) hör hemma i Ytten Näsinge.

  Den tidigaste upplysningen om kronojordens omfattning i Vätte härad finner man i 1544 års jordbok. I denna förtecknas allra sist kronans gårdar under rubriken "Dessa efterskrevne är alla kronogods här i Vätte härad".  Först antecknades Rellen med sina 8 tunnor malt i landskyld (lega). Av Valexgårdarna är två med vardera 3 tunnor malt i landskyld också hela kronogårdar. Som kronogård upptas också Bastekärr (3 tunnor) och de två gårdarna i Hämmen (2 tunnor).

  Länge behåller kronan sina två löneställen i Vätte härad. Sedan kronofogde Grieffe misslyckades med skatteköpet av Vättland på 1760-talet, kom det att dröja till in på1930-talet, innan häradets största gård genom skatteköp förvärvades av åborna, 1939 får dessa lagfarter på Vättland. Kronan behåller dock en del av skogen. Den gamla häradsskrivargården Rellen köptes av Sven Carlsson år 1943.

                  Ur "Ödegårdar i Vätte härad" av Gösta Framme

  Kronans jordebok från 1544 ger landskylden endast det fåtal kronogårdar som noteras. Vättland och Rellen, båda tjänsteboställen i Skee socken, går med sina 10 respektive 8 tunnor malt långt över det vanliga. En gård av vanlig storlek ger 2-3 tunnor.  Rellen finns med i biskop Eynsteins jordebok 1398.  I Lilla Massleberg ägde Rellen kyrka 18 öresbol år 1391. Detta är 2 1/4 markebol, alltså ingen "liten" gård, och det sägs inte, att det är hela gården. Lilla Massleberg står utan brukare och med endast ödesledning 1544.

   I 1697 års jordebok förs under kronoödegårdar också "Vammen under Rellen". Detta skulle kunna förklara de små skatter, som Rellen står med i 1544 års jordebok och senare: de har gällt en ödegård med namnet Vammen. Men om denna gård är lite känt. Det kan antas, att Vammen är en medeltidsgård, som blivit ödegård under Rellen. Jordeboken 1544 förtecknar bönderna gård för gård och anger de skatter de har att erlägga. I regel är det tre sorters skatter det gäller:

1 Hästegångskorn

2 Vårledning, som anges i kornmått

3 Höstledning, som utges i smör och pengar.

  Skatterna växlar i storlek för de olika gårdarna, säkerligen beroende på gårdanas olika skatteförmåga.  Sex gårdar har endast höstledning och kronolandskyld. De skatter som saknas, är alltså hästegångskorn och vårledning. Med 8 tunnor malt i landskyld antecknas Rellen. Bastekärr och de två kronogårdarna i Valex står med 3 tunnor vardera, medan de två gårdarna i Hämmen ger 2 ½ tunnor var. Höstledningen är störst för Rellen med 2 ½ pund smör 4 skilling. 

   Vad Rellen angår, sägs det i förläningsbrevet 1582, att Palle Skade "nu själv påbor" Rellen. Måhända är Rellen redan 1582 ett löneställe för häradsskrivaren. Några nya mjöl och smörskatter mellan 1544 och 1573 har Rellen inte fått.  Rellen, Valex Bastekärr och Hämmen visar tydliga svagheter beträffande vissa skatter.  Skattepenningen för 1573 saknas (½ ko etc. 1650) saknas alldeles; den gamla vår- och höstledningen förekommer endast delvis och de nya smör- och mjölskatterna uppträder oregelbundet. Som normala kan man endast räkna land-skylden från 1554 och fordringen från 1650. Med en landskyld på 8 tunnor (? kg) står Rellen i klass för sig; endast ett par gårdar i häradet är lika stora. Större är endast Vättland med 10 tunnor. Med sina 2 ½-3 tunnor är de andra gårdarna av normal storlek. Är nu landskylden som det anges från 1200-talet, kan det vara ett tecken på att de aktuella gårdarna under högmedeltiden haft god skatteförmåga. Mot detta får man se 1500-talets svaga skatter.  Förläningsbreven 1582 och 1585 antyder, att gårdarna varit lönegårdar för kronans ämbetsmän. Rellen är senare under lång tid häradskrivareboställe.

  Rellen behöver man inte räkna som ödegård, de små skatterna kan gälla gården Vammen under Rellen.  Äldst belägget för att Vammen var en ödegård är från 1631. Ur jordrannsakningsprotokollet 1665 ser man att ödegården Vammen brukas under Rellen. På åkern sådde man ut 1 ½ skäppa (50 kg) utsäde, man fick 5 stackar med hö. Till gården hörde en kvarn.

       Ur "Bohusläns märkligaste gårdar" av Carl A. Tiselius

  (1396)  

Att Kolbjörn Eilivsön, ärkepräst i Oslo, var en förmögen man framgår där av, att han utom i Näsinge även på fler platser i Bohuslän besuttit gods. Så har han till Mariakyrkan i Kungälv donerat en i dess närhet belägen gård, varjämte han ägt gårdar i Skee och Tjärnö socknar samt i Rellen kyrkby. Att han var en betrodd man framgår av uppdraget att för biskop Eynsteins förrätta en del skiften mellan kyrkans egendomar.

   En av gårdägarna i Rellen Kyrkby (Gunnar a Rollini och hans hustru Reidun) skänkte en kvarn på Eigst till Skee kyrka på1390-talet.

    Rellens kyrka har sannolikt varit en högendeskyrka (kyrka uppförd av privatman) av ungefär samma natur som Vättelanda. Den är  vid reformationens införande försvunnen.

  Oslo kapitelgods hade under åren tillväxt. En jordebok från år 1595 ger vid handen, vilka skattebelopp detta år utgjordes från olika gårdar i socknen: Lunden (2 tunnor malt), Ånneröd (3 tunnor korn), Välle (2 tunnor korn), Strängen (dito), Ulvekärr (11 tunnor dito), Grålös (3 tunnor malt) Innan vi lämnar kyrkans egendomar i Skee socken under medeltiden borde kanske de avgiftspliktiga gårdarna till Vettelanda och Rellens kyrkor omnämnas. Till de förra låg jordlotter i 7 olika gårdar, av vilka numera endast kan igenkännas: Igalseröd, Hede och Bastekärr samt till den senare 4 gårdar där  ibland  Massleberg, Prästtorp och Oxtorp.

 År 1399 har biskop Eynstein låtit uppteckna bland annat även Rellens kyrka utstående fordringar. Bland gäldenärerna märkas här, utom förut omnämnde sira Sämunds arvingar även sira Kolbein, som synes ha varit gårdsbesittare även i Oxtorp, samt en åbo i nämnda by nämligen Torstein. I Oxtorp har även en Lasse i Rellen ägt jord. Den siste synes ha varit mindre pålitlig i affärer. Dels hade han lagt sig till med en kista som tillhörde kyrkan, dels hade han underlåtit att redovisa för en ko, som Haldor Holk givit honom i uppdrag att överlämna till kyrkliga myndigheter, sannolikt för utestående landskyld eller tionde.  Möjligen har i gamla tider den till kyrkan inflytande landskylden eller tionden i säd, understundom, liksom i senare tider från sockenmagasinen, utlämnas som lån till utsäde.

 Kykoräkenskaperna för år 1399 antecknar att Thorkild i Valex och Thore Sopmager häfta för korn. Thorbiorgh Gunnarsdotter, Strängen (jarlen Asgeirs arvinge)  häftade även till Rellen kyrka.

   Från 1700-talets mitt lämnar Oedman en del uppgifter om gårdar och dess ägare på hans tid. Häradsskrivareboställe var på Oedmans tid Rellen, som beboddes av Holger Lundström.

     "Rellens gård var häradskrivareboställe och utsåddes då i cirkulation 45 tunnor vår- och 4 tunnor höstsäd, varjämte 130 lass hö kunde påräknas i medelmåttiga år och vinterföddes 6-7 hästar, 30 nötkreatur jämte 20 får.  Till gården hörde nästan ingen skog och ingen torvmosse.

  Trädgård fanns med många fruktträd och humlegård för 200 stänger. Till gården hörde 3 dagsverkstorp.  År 1914 beräknas arealen till 57,30 har.

[ Start ] [ Uppåt ]

Skicka e-post till stig.carlsson@swipnet.se med frågor eller kommentarer om den här webbplatsen.
Senast ändrad: 20 juli 2007